Fredagkväll.
Hur många fredagsmys har passerat de sista åren?
Vi hade aldrig fredagsmys när jag var liten, ingen hade kommit på det än,
bara ordet är som ett skämt.
Det blir kanske lite mysigt nån gång ibland, men bara att man SKA är avtändande.
Ikväll är myset en flaska rödvin och jag som värmer lök till lökomslag, ett av barnen har öronvärk, medans den andre drömmer mardrömmar med ögonen öppna.

Och jag är bara på sidan 164 i Du och jag i i trafiken, helst vill jag läsa boken tre gånger som min kompis gjorde innan teoriprovet. Men min hjärna är som en trög slembob, inget kommer ut, inget kommer in.
Nu går jag på dubbla doser rosenrot och ginko biloba, jag märker ingen skillnad i skärpa. Det ska vara bra för att klarna till, skärpa upp sej, bli på alerten. " För äldre människor" står det på paketet.
Känner mej snarare MER trött.

Det jag längtar mest till är att dricka kaffe med min körlärare på uppkörningsdagens morgon, han fick det att låta så mysigt när han sa, "Vi ses klockan 7 på körskolan du och jag, så sitter vi och tar det lite lugnt med en kopp kaffe, sen kör vi bara."

Mer glamour!

Dramaten kanske inte är så glamouröst ändå, men ett par guldskor i november är det sannerligen!

Mitt glamorösa liv

Idag längtar jag efter lite glamour.
Jag ser ut genom köksfönstret på betong i grått dis, allt är tyst på gården.
Tiden tycks stå stilla här, händelselös och urtrist.
Önskar att jag var ung och fri och vandrade på en gata i ett varmt land någonstans i världen.
Önskar att jag satt i en taxi och åkte genom Madrid i natten.
Den här hösten är tung, efter sommaren utan sol, efter en höst utan sol, i ett land som ligger vid nordpolen.
Jag önskar att jag hade kunnat välja mitt mest lyckade liv från början, det är så svårt att vara mamma, att leva i en familj, att måsta finnas för andra. Vad tänkte jag mej egentligen?
Om jag målar naglarna kanske det blir roligare.
Om jag går en runda i skogen kanske jag kommer på vad jag ska skriva.

Idag googlar jag på " Vad äta innan uppkörning".
Hittar inga konkreta tips.
Jag hade tänkt mej en jättestor gröt och mycket nötter och torkad frukt.
Men säkert vill man mest kräkas när det väl är dags.

Jag har börjat äta några tabletter som är gjorda av Ginko-biloba, det ska vara bra för skärpan, sånt som glömska gamlingar tar. Det är oerhört svårt att få informationen att stanna i huvudet för mej när jag läser den mycket ospirituella boken "Du och jag i trafiken", jag upplever att faktan lätt och smidigt slinker in och ut igen.
När livet redan är överfullt som det är, blir det nödvändigt att forcera in saker som;
m/sek till km/h. Multiplicera antalet meter per sekund med 3,6.
Ändå kommer jag inte ihåg det.

Bråk

Varför bråkar barnen hela tiden?
Och varför stör det mej så oerhört?
Om jag bara lät dem hållas vore kanske det allra bästa?
Men det känns som att de kan slå ihjäl varann på riktigt ibland, eller klämma ihjäl eller hoppa ihjäl.
Jag måste helt enkelt vara där och kontrollera.
Jag har tänkt att de bråkar mer för att de är halvsyskon? Eller för att den äldsta bor varannan vecka bara? Men andra föräldrar som jag pratar med bekräftar att deras barn också bråkar, fast de har helt andra omständigheter än oss.
Och kanske är det så att barnen själva inte mår dåligt av att bråka. Att det bara är ett av sätten som man kan förhålla sej till varann.
Iallfall är det jävligt tröttsamt, och jag undrar ibland varför har jag valt det här? Hur kunde jag vara så jävla dum?

                                         Afghansk flicka i ett flycktingläger. Foto: Reza Shirmohammadi


Det var väl bra att det blev Obama istället för den homfobiske, antiabort, rasist höger mormonen Romney.
Men Obama är ingen hjälte för mej, under hans regeringstid har miljontals dollar, säkert miljarder, spenderats på militär och krig. Skulle det vara en bragd?

Justin Bieber - As Long As You Love Me ft. Big Sean