söndag 18 december 2016

Jag gör så konstigt.
Som om juljävulen tagit över min hjärna. Jag som annars brukar vara så sparsam och ekonomiskt beräknande. Nu går jag bananas, köper mat och grejer fast jag inte har råd, beställer saker på nätet, "få fakturan i januari", handlar sånt jag redan har. Allt för att desperat få ihop ett gäng julklappar och julstämning så att barnen ska bli nöjda. Medan sanningen är att barnen bryr sig inte om mat och goda hembakade kakor, de vill ha några paket och lite samvaro, sen kan vi gärna käka spagetti eller fiskpinnar.  Det är ju JAG som är jultorsk och tror att det måste vara på ett visst sätt, inte ens gran vill barnen ha.
Jag har låtit mig dras med i stressen och köpandet. Totallurad och dessutom har jag mage att känna mig upprymd, på hugget, som om jag vore berusad. Vi får väl se hur roligt det känns på annandagen, när julmusten är slut, granen barrar och himlen är grå över Norrtuna. Jag har inte ett enda lästips, inga skrivtips, jag har inte hört eller fått med mig något nytt och vettigt de sista veckorna. Allt handlar om att få ihop en strålande jul.


onsdag 7 december 2016

Kära blogg!
Du är inte min vän som jag litar på.
Du är ett blad i det okända, jag vet inte var du går.
Det har alltid varit mitt dilemma, att skriva något meningsfullt
men inte för personligt och inte heller för opersonligt.
Skriva om julen? Att jag sitter på kvällarna och letar julklappar i datorn.
Det är ett nytt fenomen, är det verkligen effektivare? är det trevligare?
Det är ensamt iallafall och stirrigare, men trevligare, nä.
Stundom tänker jag "varför ska jag fira jul? Vad säger jag till barnen om varför vi firar jul?"
Svar: Inget. Vi bara gör det.
Jag har inte julångest, mina jular som barn var underbara. Därifrån färgas
vårt förhållande till jul skulle jag tro. Däremot tycker jag de sista tio årens jular varit ansträngande, för att jag tagit hand om att upprätthålla traditionen i mina barns familj.
Det är på nåt sätt ett tungt ok att bära ensam, det orkar jag inte. I år är första gången jag firar
med två X-makar med respektive och mina tre barn, hur ska det går? Hoppas vi blir fulla
och sentimentala och börjar sjunga julsånger. Nej, inte fulla för barnen, det är dåligt.
Stämningsfulla och sentimentala...