Mera bär

 

Varje dag ska jag plocka en liter blåbär i skogen nedanför hyreshuset där jag bor. Om jag kliver ut på baksidan och halkar nedför backen så är jag i skogen på 1 minut. Det är ändå det fina med att bo i den här hyreskasernen. Fast det dova bullret från motorvägen hörs bort i fjärran, och det dyker upp en och annan människa på stigen, här är en aldrig ensam. När jag kom hem från landet för en vecka sen fick jag sån ångest, min själ får inte plats mellan dessa betongväggar, inklämd mellan grannar och trappuppgång. Men vi människor är så anpassningsbara, efter bara några dagar har jag accepterat mitt öde. Här måste jag vara och så var det med det. Och det är ju mycket som är bra! Blåbärsskogen tex. Och det meningsfulla med att samla sin egen mat är så tillfredsställande att jag knappt behöver något mer. Bara lite friendship, kaffe, bad och kärlighet.

Från sommarhuset

Här är jag nu, äntligen! Två barnfria veckor och allt ska bli till! Renovering, njutning, egentid, vila, skörd, socialisering. Det säger sig självt att det inte går ihop. Renovera och vila? Hur gör en det?
Vad har jag egentligen gjort idag tex? Skördat lite övermogen rabarber, rättat till ett par takpannor på verandataket och nervöst konstaterat att läkten under måste bytas ut, helrutten, mörken, färdig.

Det tog till att börja med ca 15 minuter att få dit stegen för att klättra upp,
ca 5 minuter att såga ner grenar av syrenträdet som var i vägen för stegen,
ca 15 minuter att klura och trycka och flytta takpannorna som ju hänger ihop över hela taket, flyttas en påverkar det nästa osv.
Jag har joxat runt och kollat på allt, plockat lite smultron, pratat i telefon med vänner som inte bor här, badat i sjön, hämtat bilen på verkstad efter kamremsbyte... ja på detta sätt gick hela dagen och nu kan jag känna stress för att det blir så lite gjort varje år- men va fasen, måste ju ha   s e m e s t e r!