Allt blir bra!
När solen lyser och livet rullar på,
då kan man ju tro på det.
allt blir bra....

Med ledsna ögon

Det är storm i Skåne.
jag kommer inte hem med flyget som jag bokat.
Jävla skit, jag orkar inte längre.
Bryter ihop i telefonen hos SAS för att planet är inställt.
Jag vill ge allt, men nu har jag inte mer.
I den mörka natten i bäddsoffan som är för kort i rummet där jag såg på V
ensam med min bror för 25 år sen,
ser jag mej själv som ett behövande barn som vill ha sin pappa,
att han är den enda vuxna person som älskar mej.
Men jag vet,
jag är själv vuxen, jag måste se efter min lillainutiflicka ensam.
Fan va det blåser!
Rutorna skallrar, röken blåser inåt, hunden vill inte gå ut och pissa.
Ta sej samman och orka i 50 år till.
Varför?

Det finns något inuti den svåraste känslan av sorg, smärta, uppbrott
som är-
befrielse.
Jag minns det när min värld rasade samman som tioåring,
mina föräldrar berättade att de skulle skiljas.
Det var så oväntat, hårt och dramatiskt.
Och i samma ögonblick som insikten föll ner i skallen på mej kom en känsla
av frihet, lätthet, tyngdlöshet.
Länken till sin egen innersta källa.
Så säger min bror, han har känt samma sak.
Det är fösta gången jag hör någon annan beskriva det.
Vi är alla samma.

Vi pratar om pappa.
Att han är dålig.
ibland får någon av oss en gråtattack
och vi börjar båda hulka.
Klippan, den alltid starke, den odödlige, tryggheten.
Ingen av oss vill ha honom svag.
Det är som ett tjockt täcke över mej, över mitt sinne.
Jag kan inte tänka på nåt annat och ändå är jag som pausad.
Jag vill vara där med honom och hålla i hans jättestora händer,
jag måste vara beredd att åka varje stund.

pappapappapappa

Jag måste få vara i det vackra skymningsljuset vid Kärleksudden.
Höra tystnaden.
Varenda träd har en egen linje som talar till mej där.

Jag sitter inuti mej själv och boxar i slowmotion, litet, svagt och avstängt.
Så här känns det alltså att vara rädd för att förlora någon.
Jag har älskat så mycket, jag kan älska ännu mer
och det ska jag!

I AM NOT MOVING - Short Film - Occupy Wall Street

Jag bara måste skrika när jag hör Hillary Clinton och Barack Obama prata!
Vilket hyckleri!

Min tumme.
Vissa dagar speglar händerna ens inre, men inte jämt.
Idag just, känner jag mej ganska så här.
Alltid har jag tittat på folks händer och förknippat deras personlighet med hur
händerna ser ut.
Man är sin hand
ibland

I dag längtar jag till ett oändligt hav!
Varför ska man leva på jorden om man aldrig få komma till havet?
Det är lite samma längtan som att vilja sväva ut i rymden och se allt utifrån.

BUS

Barnteater BUS idag med Elvin, min son som är 5 år.
Vi gör aldrig något själva så det här var på tiden!
Vilken fin teater! Så uttänkt och välgjort.
Och där sitter alla mammor och pappor med peruker och lösnäsor och löjliga hattar
och ser så löjligt gulliga ut, men de har bara gjort som de blivit uppmanade av skådespelarna. Fast själv får jag inte klä ut mej för Elvin, han tycker det är skämsigt.
Då tänker jag att jag ska önska mej en peruk i julklapp, för jag älskar att klä ut mej!
Jag skulle verkligen gilla att laga middag med en peruk på huvudet!
Liva upp vardan så den blir lite mer fräsig...

Vart är flickorna Tintin?

Fredagsbio i storstan.
Jag och äldsta sonen går på Tintin.
Det är en kvinna med i filmen som är något framtonad och kanske fyra till i bakgrunden. Annars bara män.
Pirater, korkade sjömän, araber och poliser.
Det är något avtändande med detta faktum.
Något förlegat och ogenomtänkt.
Ska man bara acceptera sånt?
Hur påverkar det alla pojkar och flickor som INTE ser kvinnor i film och böcker och spel?
Men det förstås, hade det varit flickor med I Tintinfilmen då måste det handla om kärlek och då blir det ingen actionfilm...

En gång har jag skickat ett brev till Jan Lööf, han som skrivit massa barnböcker
som mina barn och jag själv älskat att läsa. "Sagan om det röda äpplet" och "Skrotnisse" bla.
Jag såg aldrig någon kvinnlig frontfigur i någon enda av hans böcker, fy fan va trisst!
Det kunde han väl bjussa på! tyckte jag och skrev det i ett brev....
Jag fick aldrig något svar, men sen kom det ut en till bok "Matildas katter".
Alltid nåt!

Himlen i Ytterjärna

Jag cyklar hem i mörkret genom centrum med min äldsta son.
Det här är Järna, här bor vi!
jag får som en AHAupplevelse om Järna! Wow jag bor verkligen någonstans!
Det här är mina barns hembygd, själv vet jag ingenting om Järnas historia,
jag har ingen koppling hit genom min släkt eller min historia.
Vilken underlig plats på jorden!
Det är så många här som jag, rotlösa.
Och ändå, så bra det är här!
Här finns allt av det bästa och himlen är oändligt stor i Ytterjärna!
jag har inte sett en så stor himmel någonstans i världen!
Tack för det Rudolf Steiner.

(foto lånat från blog på internet)

Har det verkligen varit sommar i år?
Jag kommer inte ihåg längre....

Nu är löven borta på träden och även om det är vackert så har solen inte visat sej på en vecka, det är lite mer än vad jag klarar av. Det finns bara en sak att göra...

go India!

Dimmig mild morgon runt huset.
Vi har återvänt hit några dagar och i vanlig ordning undrar jag "varför bor vi inte här?"
Allt här är underbart! Tystnaden, skogen, allt vi har gjort till det bättre.
Att det faktiskt är vårt! Elvin säger att han tycker dasset är bättre än vår toalett i lägenheten.
Varför då undrar jag?
För att man inte behöver spola, man kan gå direkt ut och leka när man är klar,
det finns tidningar och stearinljus.
Idag blir det eldning och lövräfs bara för att det är skönt, inte för att man måste.