Det är eftermiddag

Det är ingen alkoholisttendens att dricka en öl kl 2 på söndan, det betyder bara att man har en leidback sydeuropeisk attityd. Det betyder bara att jag sitter utanför huset i solen och har gett det ensamma barnet lite godis så han ska va tyst och nöjd...
Imorgon åker vi härifrån mot Spanien, och det är på nåt sätt som att dra upp en rot som inte vill upp men som ändå vill.
Jag vet att där ute väntar horisonten, spanska gubbar med kulmage, gator fyllda av dofter och solljus. Jag längtar ju dit, men jag har det så bra här!

Tokgrönt

Det är grönt, men inte bra och vi målar över och över igen. Och sen blir vi osams och ingen vill måla mer... Okej jag GÖR det då, börjar om från början klockan 23.57 det får bli vitt igen på tre lager grönt. Tokgrönt, tandkrämsgrönt och smutsgrönt. Jag vill att det ska bli till direkt! Har inte tålamod för sånt här!

Vilka vackra rosor i natten i mitt hus. Jag slipar väggen och tar paus och ljudet ekar i mina öron, dammet fastnat i halsen och sen ser jag på rosorna som jag fått hos Sten idag. Sten som bodde i mitt hus på den gamla tiden. Sen vaknar ett barn och det blir inget tapetserat i natt heller.....I hallen i huset där jag bor och Sten en gång bodde.

Skånebilder

Jag skulle nog vilja bo i Skåne. Landskapet här tycker jag om så mycket. Öppna vidder, hav, horisonten, en tjock grönska som liksom häller sej över en. Det känns som världen, på nåt underligt sätt.

Tre tår

NU har jag landat här. Nu vill jag måla, fixa, slipa, fila. Men sommaren är snart slut. Den har regnat bort i ett sovande moln. Jävla skitsverige som har så dåligt väder! Vi har inte råd med sån här urdålig sommar! Då klarar vi inte vintern sen. Vi kommer få massa konstiga sjukdomar, skörbjugg, tbc och syfilis, sånt som man får när man har brist.
Var det inte efter såna här somrar som folk började emigrera till Amerika?
Tur för Sverige att det finns bostadsbidrag och förmånliga CSN-lån, annars skulle väl alla dra. Nä, inte jag för jag är beroende av det här melankoliska landet.

Jag har precis suttit och tittat på en dokumentär om Olof Palme på tv. Det är sorgligt att se honom eftersom han inte lever,eftersom han blev mördad av en ännu ofunnen mördare. Han strålar som en upplyst människa från en helt annan tid. Och jag slås av hur vackert han talar, poetiskt, som en skön ström att lyssna till. Han har en utstrålning och ett självklart lugn som jag aldrig ser hos offentliga personer. Han är från ett helt annat Sverige än det vi lever i nu. Som han beter sej finns det ingen politiker som beter sej 2012. Sverige är som USA, vi vill att det ska vara som Amerika här. Fy sjutton för det, fy sjutton för att sälja sin själ till tv-rutan. Och jag vill inte ens se Fredrik Reinfeldt, jag vill inte ens höra honom tala. För ingenting är sant, absolut ingenting.

Två veckor har gått sen jag kom hit till de tunga dalaskogarna för sommarens skull. Mina fötter har ännu inte landat. De vill inte, jag är kvar i en dröm mellan jorden och atmosfären. På morgonen vakar jag ledbruten och outsägligt trött, jag drömmer mer än jag någonsin kan i lägenheten. Jag iakttar mest, det blommande, de hotfulla molnen som drar förbi. Tänker på lodjur, tänker på vägen där det inte kommer några bilar.
Det är något som har hänt inne i en liten spricka i mej, men det går inte att få tag på det, jag vet inte vad det heter.
Men likväl i den rationella verkligenheten har jag;
Grävt upp lupiner vid vägkanten
Klippt i det buskiga äppelträdet utan större förändring
Kört lite jord och kompost till en pumpabädd
Surat vid badet för det var blåst och kallt
Grillat en grill
Sövt barn