pappapappapappa

Jag måste få vara i det vackra skymningsljuset vid Kärleksudden.
Höra tystnaden.
Varenda träd har en egen linje som talar till mej där.

Jag sitter inuti mej själv och boxar i slowmotion, litet, svagt och avstängt.
Så här känns det alltså att vara rädd för att förlora någon.
Jag har älskat så mycket, jag kan älska ännu mer
och det ska jag!