Idag har jag vabbat med en sjukling, läst dagstidningar och tänkt på Katarina Frostenson.
Jag tycker synd om henne. Jag förstår nu varför hon alltid ser så ledsen ut.
Jag undrar om hon får stöd av sina vänner, vad de råder henne att göra i så fall?
Jag fick en diktbok av Frostenson som tonåring av min bonusmamma, jag minns att jag tyckte den var svårläst, jag kunde inte relatera till orden. Jag har haft andra favoriter i mitt liv.
Ändå känner jag mig så drabbad nu, som om händelserna angår mig personligen. Jag känner att jag är henne, vi är kanske alla det? Att leva med en föreställning om att det inte är så farligt, att leva förljuget, försöka leva upp till något, inte tro sig vara värd bättre... Jag hör flera människor säga att #meto rörelsen blir en häxjakt på enskilda personer och det är fel, det är hemskt för deras familjer.
Jag vet inte vad jag tycker, trollet måste ut i solskenet hur kan vi prata om sexuella övergrepp och samtidigt skydda de som utfört handlingarna?
torsdag 23 november 2017
En underbar skrivarkurs
Jag vill göra en underbar skrivarkurs, som är härlighetens härlighet att vara med på.
Alltså jag vill skapa den. Det saknas pusselbitar. Jag måste gå in i de mest gömda vrårna
av mitt undermedvetna och plocka fram några fler delar.
Men det enklaste är förstås att fråga sig själv,
"Vad tycker jag skulle vara underbart?"
Att komma i kontakt med friheten i min själ och låta pennan vara verktyget
för att uttrycka vad som finns där inne.
Alltså jag vill skapa den. Det saknas pusselbitar. Jag måste gå in i de mest gömda vrårna
av mitt undermedvetna och plocka fram några fler delar.
Men det enklaste är förstås att fråga sig själv,
"Vad tycker jag skulle vara underbart?"
Att komma i kontakt med friheten i min själ och låta pennan vara verktyget
för att uttrycka vad som finns där inne.
torsdag 16 november 2017
BRUJAS - PRINCESS NOKIA
Kolla coola snygga, jag vill vara med och pussa ormar och sätta naglarna i jorden.
tisdag 24 oktober 2017
Sjuk, hösten är kall, barnen är hemma hela dagen. Lägenhet.
En kanin som vill in, gula löv i ögonhöjd från högsta våningen.
Jag skriver en dikt varje natt innan jag ska sova. Jag lagar middag, jag läser
obegriplig grammatik som går in i ena ögat och ut genom öronen. Våndas över tentan
som finns tillgänglig nu, men som jag inte har ro att börja med.
Vill vara en dam i en tv-serie på 20-talet i vit klänning på sommarnöje.
Dagdrömmer om det efter att ha sett "Den goda viljan"på svts öppna arkiv.
En matriark som styr och ställer och vet var skåpet ska stå. Som dricker punsch
och spelar kort, har stora exotiska krukväxter som hänger över kanten på äkta mattor
och mörkröda skinnfotöljer i sitt stora bibliotek. (Fanns det på 20-talet?)
Jag älskar det teatrala dialogerna, som faller så naturligt och uttänkt. Jag vill också bara
prata om väsentligheter, jag vill också bara höra viktiga saker berättas.
Det blir väl till att drömma sig bort i tv-serier hela vintern.
Ska det vara så här nu tills i april? Svårt att acceptera måste jag medge, sommaren var
inte tillräckligt varm och lång och stor. Jag är så svensk, men vädret lär jag mig inte acceptera.
Gonatt gå in in i drömmen
En kanin som vill in, gula löv i ögonhöjd från högsta våningen.
Jag skriver en dikt varje natt innan jag ska sova. Jag lagar middag, jag läser
obegriplig grammatik som går in i ena ögat och ut genom öronen. Våndas över tentan
som finns tillgänglig nu, men som jag inte har ro att börja med.
Vill vara en dam i en tv-serie på 20-talet i vit klänning på sommarnöje.
Dagdrömmer om det efter att ha sett "Den goda viljan"på svts öppna arkiv.
En matriark som styr och ställer och vet var skåpet ska stå. Som dricker punsch
och spelar kort, har stora exotiska krukväxter som hänger över kanten på äkta mattor
och mörkröda skinnfotöljer i sitt stora bibliotek. (Fanns det på 20-talet?)
Jag älskar det teatrala dialogerna, som faller så naturligt och uttänkt. Jag vill också bara
prata om väsentligheter, jag vill också bara höra viktiga saker berättas.
Det blir väl till att drömma sig bort i tv-serier hela vintern.
Ska det vara så här nu tills i april? Svårt att acceptera måste jag medge, sommaren var
inte tillräckligt varm och lång och stor. Jag är så svensk, men vädret lär jag mig inte acceptera.
Gonatt gå in in i drömmen
fredag 13 oktober 2017
en dikt om dagen
Tillsammans med en vän har jag ett fantistiskt månadslångt projekt. Varje dag sen två veckor skriver vi en dikt och skickar till varann i ett sms. Det får inte vara en gammal dikt, den måste vara skriven idag, och det behöver inte var bra eller vara något speciellt. Bara vårt bästa att dela varje dag.
Ungefär vid klockan 23 får jag iväg min dikt, jag kan inte påstå att det jag åstadkommit hittills är särskilt strålande, men jag är så glad att jag kommer ihåg att skriva varje dag och att det känns så roligt och givande. Och jag vet att jag läst någonstans att om en skriver hundra dikter ska en vara glad om 10 är okej. På det här sättet lyfter min kompis och jag varandra varje dag! Och vi får båda bekräftelse och blir lästa. Kan ej bli bättre!
Ungefär vid klockan 23 får jag iväg min dikt, jag kan inte påstå att det jag åstadkommit hittills är särskilt strålande, men jag är så glad att jag kommer ihåg att skriva varje dag och att det känns så roligt och givande. Och jag vet att jag läst någonstans att om en skriver hundra dikter ska en vara glad om 10 är okej. På det här sättet lyfter min kompis och jag varandra varje dag! Och vi får båda bekräftelse och blir lästa. Kan ej bli bättre!
tisdag 10 oktober 2017
Uppdatering gagging höstrusk
Tjillevippen!
Här vare natt. Har vare läggdags igen, som vanligt.
Lilla mor vaken efter barnen somnat i det ljuva tysta. Att höra väggklockan ticka är fridsamt.
Nästa dag trillande hitåt, det går så bra. Lilla månen lyser bakom hyreshusen, det går också bra.
Jag vill känna livets mening strömma, men är det sant att livets mening är att leva livet? Så enkelt. Att orka göra det, och fullfölja det. Nog med utmaning, det är gott nog. Livets mening är att leva livet. Kanske skratta lite mer vore en möjlighet, leka lite mer, skoja? Jag tycker själv att jag är väldigt rolig. Jag skrattar jättemycket åt mina egna skämt ibland, det är väl lite pinsamt?
Jag ska försöka skratta lite mer åt andras skämt från och med nu, det kan vara ett delmål för ett mer meningsfull levene. Ge skratt, det är fint! Det går ju att fejka skratt om jag inte tycker det är roligt på riktigt, men det hörs ju att en fejkar. Eller hur? Och då är det v e r k l i g e n inte roligt längre. Kanske räcker med ett stort, varmt, hjärtligt leende, men då måste en lyssna ordentligt så en kan le på rätt ställen, annars blir det också underligt. Nä, bäst att va sig själv, vem nu det är... var?
Här vare natt. Har vare läggdags igen, som vanligt.
Lilla mor vaken efter barnen somnat i det ljuva tysta. Att höra väggklockan ticka är fridsamt.
Nästa dag trillande hitåt, det går så bra. Lilla månen lyser bakom hyreshusen, det går också bra.
Jag vill känna livets mening strömma, men är det sant att livets mening är att leva livet? Så enkelt. Att orka göra det, och fullfölja det. Nog med utmaning, det är gott nog. Livets mening är att leva livet. Kanske skratta lite mer vore en möjlighet, leka lite mer, skoja? Jag tycker själv att jag är väldigt rolig. Jag skrattar jättemycket åt mina egna skämt ibland, det är väl lite pinsamt?
Jag ska försöka skratta lite mer åt andras skämt från och med nu, det kan vara ett delmål för ett mer meningsfull levene. Ge skratt, det är fint! Det går ju att fejka skratt om jag inte tycker det är roligt på riktigt, men det hörs ju att en fejkar. Eller hur? Och då är det v e r k l i g e n inte roligt längre. Kanske räcker med ett stort, varmt, hjärtligt leende, men då måste en lyssna ordentligt så en kan le på rätt ställen, annars blir det också underligt. Nä, bäst att va sig själv, vem nu det är... var?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)