Det var det här jag ville.

Nu sitter jag på dasset och det blåser utanför, jag har stängt dörren. Bara jag är här. Undrar när dom kommer hem, hinner jag slappna av? Är det ens värt att försöka? Allt blommar och doftar, bjuder ut sej i färg och sprakande. Nu vänder ljuset, de små dagarna av livet trillar på. Om jag känner mej ensam så är jag ensam, om jag känner mej glad, så är jag glad. Här är jag iallafall instängd i skogen. Det finns ingen horisont att springa mot. Bara mitt eget mörker att gå in i. Då gör jag det.