Jag känner mej uppskattad, sedd, bekräftad och omtyckt!
Vad mer kan man begära?
Men det tar snabbt slut, tillfredsställelsen av det hela. Det räcker inte för att göra mitt liv fulländat. Jag förstår ju det nu, att det behövs något annat.
Något som måste komma från inuti mej själv och finnas där hela tiden för att kännas bra.
Tack gud för att jag blir äldre! Jag hade aldrig fattat det här för tio år sedan!
Det är så häftigt att bli äldre, sin oförändrade själ har man alltid med sej, sin fria längtan och dröm. Men man kan hantera livet mycket coolare, med mycket större självdistans.