Nina Hagen Live - Only Love Can Save Your Life

Idag ska jag vara så himla snäll!
Jag ska ha tålamod med allt och inte bli arg eller sur.
Sov så fruktansvärt dåligt i natt för att Silas höll på och sparka, gnälla, gråta
amma och ville gå upp, så när jag till sist var tvungen att vakna i morse
hade jag ingen balans, går fortfarande runt och vinglar.
Men känner mej hjärtligt glad och närmare ett välsignat tillstånd än på länge.
Tröttheten väcker min ande som slumrat i julskinkan och grädden den sista månaden.
Nu längtar jag till Indien!

Kära nya år!

Det kommer bli ett bra år har jag på känn!

Eller vänta.... är det verkligen sant?
Känns det verkligen riktigt sant i detta ögonblick?
Jag har ju haft en ganska sorglig första vecka på det nya året,
full av tvivel och självömkan.
Det kändes på nyårsafton som om det skulle bli ett toppenår, IALLAFALL.
Jag tyckte om att vara i Dalarna, tystnaden var vacker, sköna dagar med vännerna.
Vi åkte till vårt hus, "för att se om det stod kvar" som man så ledigt säger!
Tänk om det verkligen inte skulle stå kvar! Var det bara en dröm att vi hade ett hus?
Vi stackars fattiga familj, klart det skulle gå så här!
Men nej, det stod kvar och jag blev kär som alltid när vi kommer efter lång tid.
Min gamla kompis som står här och bär upp sitt tunga tak med snö, med sin fuktiga hall och trappa där inga fötter sprungit sen i sommras.
Vi får upp värmen från -5 till 20 på några timmar med full fräs i vedspis, element och gaskamin. Min söner sitter och leker med lego i overaller och mössa.
Sen blir jag irriterad, när den första entusiasmen lagt sej och det ska bli mat och kissas och bråkas och allt är så primitivt och det finns inget vatten så vi får smälta snö att dricka.
Jag hatar när det är så här primitivt och jag ändå måste få till allt för att alla skriker och behöver!
Så, fast jag älskar vårat ställe så hatar jag att vara där. Hur går det ihop?
Ingen vet.
Gonatt!

Insnöad i Dalarna!

Vi kommer inte ifrån våra vänners hus!
Men det är så kärt så vi stannar väl...
Bara äta, läsa böcker och spela UNO.
jag läser Peters julklappsbok, Stefan Sundström skriver om sin trädgård.
Se www.stefansundstrom.se
Jätteinspirerande att börja drömma om odlingarna medans snön yr!

Vi är i Dalarna!
Snön faller.
Vår bil åkte ner i diket i natten.
Vi snurrade runt flera varv på den ishala vägen och gled
till slut ner i det djupa diket.
Änglarna vakade över oss, kändes det som.
Jag blev mycket rädd, tänkte på allt som kunde ha hänt...
I ögonblicket när det händer är man så närvarande,
då finns ingen rädsla, den kommer efteråt.
Hur underligt vi människor fungerar.
Mina söner tyckte bara det var mest roligt.

Tolv dagar

Jag tänker hela tiden på att dagarna mellan jul och nyår symboliserar det kommande årets månader, jag har fått en hangup på det.
I natt ramlade mitt pepparkakshjärta ner från fönstret, där hängde det på rad tillsammans
med alla andras hjärtan i familjen.
Det gick i två bitar.
Betyder det att i oktober kommer mitt hjärta brista?
Sen grät jag i en timme för jag blev så ledsen för något som min älskade sa, alldeles uppsvälld runt ögonen och fick svullna läppar som man får när man gråter mycket, matt och lealös hela dagen sen.
Betyder det att oktober kommer bli en sorgesam månad?

Vi hade en jätterolig nyårsfest igår!
Jag var så glad, bara skrattade och tyckte allt var festligt!
Vart kom det ifrån helt plötsligt?
Det blev som roligast vid 12-slaget när jag klunkade i mej lite bubbelvin
som gick rakt upp i hjärnan.
Jag ville bara dansa och skratta! Tänker att allt som händer dessa dagar speglar det kommande året, då blir det ju bra!