Idag ska jag vara så himla snäll!
Jag ska ha tålamod med allt och inte bli arg eller sur.
Sov så fruktansvärt dåligt i natt för att Silas höll på och sparka, gnälla, gråta
amma och ville gå upp, så när jag till sist var tvungen att vakna i morse
hade jag ingen balans, går fortfarande runt och vinglar.
Men känner mej hjärtligt glad och närmare ett välsignat tillstånd än på länge.
Tröttheten väcker min ande som slumrat i julskinkan och grädden den sista månaden.
Nu längtar jag till Indien!