Jag lekte affär hela söndagen på Skillebyholms
höstmarknad.
Hela veckans alla kvällar har jag förberett och med skräck studerat mina hundratals
klädesplagg och små kolijoxgrejer som jag ska sälja.
Så mycket saker!
Så mycket att förbereda! ÅH åh åh!
Men när jag väl stod där kl 10 på söndagmorgonen och alla människor började strömma till och solen lyste och himlen var knasterblå, då kändes det bara jätteroligt!
Och jag älskar min roll som försäljare, för det känns som jag leker, ingen kan väl ta mej på allvar heller, och om de gör det så spelar det ingen roll!
Egentligen vill jag lägga ner hela verksamheten med att samla på mej grejer på detta vis, men på
ett annat sätt ger det så mycket kärlek!
Jag fick så mycket vackert av alla! Flera gånger tänkte jag, vad är det som händer? Alla tar sej tid och stannar kvar och köper gamla grejer av mej, ler och är glada och kramas och allt! Och Mirja köpte till och med en väst som jag har sytt, det var så rörande att hon ville ha den! Och någon annan som jag inte kände köpte mina gamla barndomsspjäxor.
Va härligt för mitt ego! Så jag kanske inte lägger ner iallafall utan bara börjar tänka att det är ett kuriost inslag i det lilla livet.