Bilder som jag stirrat på i flera månader och försöker sammanställa efter den stora branden i våras.
Det tar lång tid att hitta foton som bevisar att vi verkligen hade allt vi hade, i det gammal härbret som brann upp. Som jag har lidit och våndats över förlusten, det är det andra värsta som hänt mig i mitt vuxna liv. Men jag har bearbetat det nu, bilderna gör mig inte bedrövad längre. Jag förstår att det inte går att få tillbaka det förlorade, något nytt ska komma.
Men det var väldigt vackert när det var, och det förstår jag ännu mer sen allt är borta.