Jag går i skogen och ropar efter min katt. "Devi, Devi, Deviiiiii!" Grönskan är så frisk och ute på våtmarken blommar ängsullen. Hur kan det vara så vackert? Bara ett stenkast från betongen?
Det är som om betongen bara lagts ut som på skämt mitt i skogen.

Myggorna kommer, jag ser att det blir massor av blåbär i år. Runt hela sjön går jag, men Devi är ingenstans. Jag ropar varje 100 meter. Min lilla katta, jag har så mycket att göra, i natt ska jag klistra klippa presenter till min son, jag ska baka pizzor, skriva en läxa, läsa ut Korparna, som jag önskar aldrig tog slut!  Göra godispåsar, ringa mamma och mycket mycket mera! Kom hem och lägg dej vid fotändan på min säng, du fina lilla misse! Fast jag förstår om skogen lockar dej...