Shit pomfritt nu är vi framme i Dalaskogen!
Kvällen är underbar och stilla.
Ännu inte knott och mygginvasion, tänk om det uteblir i år? Men sån tur kan man väl inte ha?
När jag klev ur bilen såg jag bara högt gräs överallt, mina små planteringar har ingen motståndskaft utan mitt flitiga rensande. Men efter några timmar börjar jag ana konturerna av dem.
Vårat stora gullregnsträd har massor av blomsterklasar som snart kommer blomma!
Det är en sådan gåva att få se det igen!
Jag älskar att vara här och samtidigt är det förknipat med så mycket arbete och slit.
From nu och till sista dagen på sommaren kommer jag inte sitta still många minuter i sträck, konstant göra något är min ofrivilliga paroll på det här stället.
Kameran är inte uppackad, annars jag bjuda på några bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar