Äntligen ger min sjuka son upp hoppet om film, spel eller annan underhållning och somnar istället.
Det spritter av liv och äventyr i hans lilla kropp även vid 39 graders feber, han kan aldrig bara ta det lugnt!
Det fläktar lite i gardinen från det halvöppna fönstret, ballkongendörren står öppen, därute leker gårdens alla barn för det är påsklov.





Jag fick en hint om att stanna upp och se efter de magiska tecken som visar sej hela tiden om man vill.
I morse när jag sprang en runda runt sjön, halvt sovande men målmedveten, fick jag syn på en råbock några meter bredvid stigen. Han stod alldeles stilla. Först trodde jag att han skulle attackera mej, han såg så sträng ut och han släppte mej inte med blicken.
Det enda ord som kom ur mej var "Åh du är så vacker!"
Jag undrar vad han ville säga mej?