Idag tog jag upp mina första liftare.
De stod på landsvägen mellan Södertälje och Järna.
Jag tog för givet att de skulle till Järna, unga, lite alternativers killar från Estland med ryggsäckar.
Men de skulle till Gibraltar.
Jag blev så eld och lågor, minnen av liftning jag själv gjort genom livet liksom vällde över mej!
Åh, åh, åh va roligt! Och Järna är fantastiskt, ska ni inte stanna där och ta en fika.
jag körde helt över de stackars estniska pojkarna.
Jag tog helt enkelt med dom till Järna vare sej de ville eller ej, jag lyssnade inte så noga, pratade bara själv, berättade om alla hippies och roliga fok som gör en massa saker här i byn. Men det syntes förstås inte till en enda hippie när vi körde in genom Järna samhälle, och husen låg där lika bruna och gråa som vanligt.
Hm.. jag sa..hm hm, jag kan plocka upp er om en halvtimme och köra er till en bättre utfart, avfart, what ever, sa jag och slängde mej in i bilen och gjorde tusen ärenden först.
Och sen var jag så snäll, så där som jag älskade men aldrig förstod varför folk var, när jag va 20 och liftade till Spanien. Men nu förstår jag! Man vill ju de unga väl, man vill att de ska ha ett underbart äventyr när hela världen ligger där för dom och det är bara att suga i sej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar