Det är synd om människan

"Det är synd om människan" sa Stindberg, jag tänker ofta på den meningen.
Jag tycker det är sant, det är ett stort lidande att vara i den här världen.
Det kan också få mej att känna väldigt mycket ödmjukhet inför människor jag ser.
Idag när jag var och handlade såg jag alla i affären med stor kärlek, kände att vi hör ihop alla människor, att vi upplever våra liv på ungefär samma sätt, utsätts för många liknande erfarenheter, våra liv påminner i mångt och mycket om varann.
Och så ger vi alla pengar vi tjänar till mataffärskjedjorna, det har vi också gemensamt, vi går där och fyller våra korgar och betalar med pengar vi lagt all vår tid till att skaffa.
Mat borde vara gratis! Vi måste ju ha den! Att bo borde vara gratis, vi måste ju bo!
Det var ju faktiskt så från början, jag menar, att vi skaffade födan själva och bodde där det passade, undrar om människan var lyckligare då?
Jag kan tro att det var enklare iallfall, man visste vad man skulle göra, alla hade en uppgift. Idag i västvärlden kan man göra allt! Frågan är bara vad man ska välja och hur man ska göra det?
Jag är själv snart 40 och jag har alltid haft alla dörrar öppna, men jag tror att det hade varit mycket bättre för mej att vara mer begränsad.
Från det ena till det andra....