Stämningsfullt i pulkabacken med marschaller, eld med glöggryta och himlens nattmoln som rörde sej snabbt framför månen.
Sånt som jag tänker att barnen kommer minnas med värme från sin uppväxt på Norrtuna där vi bor.
Eller inte minnas alls, det är kanske bara jag som tycker det är romantiskt.
Annars en soft söndag med lite kolabak (låter som rumpbeskrivning) och tryffelsmet.
Jag låter inte bli de traditionella JULFÖRBEREDELSERNA, men är det mer någon slags rutin eller tycker jag verkligen det är roligt? Jag vet inte... orkar inte ens tänka på det, bara GÖÖÖÖR.
Alla i min familj kommer hit förutom min bror, jag ska inte stressa upp mej, jag ska inte inte ha superkoll, jag ska inte städa så mycket, låt dem göra istället. Känner mej onekligen inte helt avspänd inför arrangemanget.
Kollar runt bland lite bloggar när barnen sover, många unga svenska kvinnor med härliga bilder på inredning och små detaljer i sina hem, mat och bakverk. Jag förundras över hur de hinner! Och hur de kommer ihåg att fota hela tiden! Och så är de så unga, hur kommer de bli om 20 år när de är så pyssliga och homeiga redan? Vilka är de?
Jag vet att jag inte är en av dem iallafall, men vem är jag istället?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar