Så här läser jag på en skrivblogg idag när jag söker roliga, inspirerande skrivövningar.
"I dikt är allt tillåtet.
Det är därför det är så lätt att börja älska poesi. Du kan skriva precis som du har lust och bryta mot alla regler. Du behöver inte använda punkter eller stor bokstav om du inte vill. Du har full frihet att leka med språket och orden. Allt kan hända i dikt. Det är bara din fantasi som sätter gränserna."
 Just så bara!
Jag märker att jag härmar Bruna K Öijer när jag skriver, och det försöker jag säga till mej själv att man får, det är tillåtet att härma nån man tycker skriver bra.
B. K Öijer skriver så att jag förstår att, så där tänker ju jag också, utan att veta om det! Men jag kan inte kan sätta orden på, lika fenomenalt som han.... fast jag tränar varje dag.

         Avslöjande          av Bruno K Öijer

vid det dukade bordet
satt dom vuxna och umgicks
du lekte att avståndet
själva tomheten mellan dom
satt som kungakronor på deras huvuden
och du förstod tidigt vilka du kunde lita på
vilka som tyckte om saker som växte fritt
dom andra satt bara stela osäkra ihåliga
och visade inga känslor
visade ingenting
som om deras liv och själar
var en sorts brottsplatser
områden dom inte längre vågade besöka
av rädsla att bli ertappade
avslöjade

När barnen somnat och jag vaknat upp efter att ha somnat med dom, då är jag sur och
tror att ett ny mörk dag har börjat. Jag vill ha socker, jävligt mycket.
Jag länsar godispåsar högst upp i skåpet, som barnen fått lämna i från sej alla lördagar när vi tycker det räcker. Alla godispåsar överblivna från kalas, en gammal tomtecholkad i foliepapper, några mörka bitar, de sista i aladinasken. Jag vill slänga godispapprena direkt på golvet och pissa på dom, jag är inte bara trött och vresig, jag är arg. För jag har tvättat sju maskiner i tvättstugan och gått upp och ner med astunga ikeakassar till tredje våningen där jag bor. Och för att vintern är oändlig och aldrig kommer det bli sol igen.
Det är som att jag ger igen på en okänd gammal fiende när jag smackar i mej massa godis om natten, men det enda som kommer hända är att barnen blir ledsna och tycker att jag är dum i huvudet. Om jag erkänner förstås...

Grävstarum

Jag är förälskad här. Det finns inget bättre rum att sitta i. Det är som om det här stora trädet har förmågan att få orden att flöda ur mej. Det blir ju inte alltid bra, det jag skriver men ganska ofta blir det nåt som går att använda.

På vissa platser genomströmmas man av  möjligheter, här är det så.

För det är jag tacksam.

Jag tänkte på det där med Bolibompa, om det är bra eller dåligt,
faktiskt beror det ju på vad man jämför med.
Alla barnprogram jag har sett i Spanien är riktigt dåliga om man jämför.
Där är alla röster vuxenröster, som förställer sej för att låta som barn i animerade filmer.
Det låter så tillgjort och konstigt, och många filmer är så låg nivå, som att barn inte förstår något som kan är avancerat. Och så illa är det inte riktigt här, inte än iallafall.

Bolibompa suger

 Jag gillar inte speciellt många barnprogram på Bolibompa. Tycker dom är likriktade, ful animation, fantasilösa, dåliga röster osv. Med undantag förstås, det finns en del bra. Tex den här om Pax.
 http://www.svt.se/barnkanalen/pax-jordiska-aventyr/ Asskön utomjording som lallar omkring och beter sej och en rolig tant som bara kan säga nej.

Strawberry betyder smultron

Jag läser hästböcker från förr. Den här har jag plöjt idag. En helt strålande ungdomsbok om hästar och människor, som jag älskade när jag var 12. Jag grät i varje kapitel idag, det träffade rakt i hjärtat på mej. Små missförstådda tonåringar, vilda hästar och jobbiga föräldrar. Vilken strålande kombo!

coq au vin

Här blir det inte mycket skrivet.
Jag och de flesta runt omkring mej verkar gå på lågvarv i Januari.
Man liksom bara fortsätter, det rullar på.
Mina kycklingar träffar jag varje dag.
De lever sitt eget liv i det lilla huset nedanför backarna.

Jag försöker gosa lite med hönorna så att de ska bli tillgivna och kära.
Det visar sej att av 7 hönor är 5 tuppar.
Och igår började de gala för första gången. Inte bara gol heller utan tvingade sej fysiskt på
hönorna som skrek och flydde upp i taket.
Å nej, inte redan! jag trodde jag hade ett tag på mej att förbereda för tuppslakt.
Det säger sej själv att 5 tuppar inte kan få härja fritt med 2 arma hönor.
Har man höns måste man kunna slakta, usch. Jag måste stålsätta mej.